Spelinspektionen: riskabelt spelande vanligast bland män 18–24 år

Spelinspektionen publicerade den 18 september 2026 en ny undersökning om spelvanor bland unga vuxna. Undersökningen genomfördes under våren 2026 som en webbpanel riktad till personer mellan 18 och 29 år och resultaten har delats upp i grupperna 18–24 respektive 25–29 år.

Myndighetens sammanfattning visar att lotterier, nummerspel och onlinecasino hör till de vanligaste spelformerna bland de unga som deltog. Den tydligaste risksignalen gäller män i åldern 18–24 år, där riskabelt spelande var särskilt vanligt. Spelinspektionen redovisar också samband mellan riskabelt spelande och streamat spelinnehåll samt aktiviteter i gränslandet mellan dataspel och spel om pengar, framför allt lootlådor och skin-gambling.

Resultaten är relevanta för den svenska licensmarknaden eftersom unga vuxna är en grupp som både får tillgång till kommersiellt onlinespel från 18 års ålder och samtidigt möter spelrelaterat innehåll i många digitala miljöer. Samtidigt är det viktigt att läsa undersökningen försiktigt: ett statistiskt samband visar inte i sig att en viss aktivitet orsakar ett visst spelbeteende.

Vad undersökningen faktiskt visar

Spelinspektionen beskriver unga som en särskilt sårbar grupp när det gäller spel om pengar och har därför följt deras spelvanor närmare. I den nya undersökningen jämförs bland annat spelformer, riskabelt spelande och exponering för marknadsföring.

Enligt myndigheten är riskabelt spelande vanligare bland män än bland kvinnor i materialet. Den högsta andelen finns bland personer i åldern 18–24 år. Det är en viktig skillnad, eftersom gruppen 18–29 annars lätt behandlas som en enda kategori trots att spelvanor och digitala beteenden kan skilja sig tydligt mellan de yngre och äldre deltagarna.

Spelinspektionen lyfter särskilt fram samband mellan riskabelt spelande och att titta på streamat spelinnehåll. Undersökningen visar också samband med lootlådor och skin-gambling. Lootlådor innehåller slumpmässigt valda virtuella föremål, medan skin-gambling innebär att virtuella föremål används som insatser eller vinster.

Myndigheten beskriver dessa fenomen som delar av en gråzon mellan traditionellt spel om pengar och dataspel. Det gör frågan bredare än enbart onlinecasino eller betting. För unga användare kan flera typer av digitala produkter och innehåll finnas i samma mediemiljö, även om de juridiskt behandlas på olika sätt.

Onlinecasino är en av de vanligaste spelformerna i gruppen

Spelinspektionens sammanfattning placerar onlinecasino tillsammans med lotterier och nummerspel bland de vanligaste spelformerna i undersökningen. Det betyder inte att alla unga som spelar onlinecasino har ett riskabelt spelande, men resultatet gör konsumentskyddet på licensierade casinon särskilt relevant för den här åldersgruppen.

På svensklicensierade onlinecasinon gäller en åldersgräns på 18 år. Registrering och identitetskontroll är därför en central del av systemet. Vi har tidigare gått igenom 18-årsgränsen och hur åldern kontrolleras på svenska onlinecasinon.

Det är också viktigt att skilja mellan tillgång till en laglig tjänst och hur tjänsten används. Den svenska licensmodellen innehåller verktyg för spelansvar, men verktygen behöver vara tydliga och tillgängliga för att fylla sin funktion. Insättningsgränser, självavstängning och information om risker är därför inte sidofunktioner utan delar av konsumentskyddet.

Samband med streaming kräver nyansering

Att undersökningen hittar ett samband mellan riskabelt spelande och streamat spelinnehåll är intressant, men formuleringen bör inte göras starkare än källan tillåter. Undersökningen visar ett samband; den fastställer inte att streaming i sig orsakar problemspelande.

Det finns flera möjliga förklaringar till ett samband. Personer som redan är mer intresserade av spel kan exempelvis vara mer benägna att söka upp streamat spelinnehåll. Samtidigt kan frekvent exponering bidra till att spel blir en mer normal del av vardagens digitala underhållning. För att avgöra orsak och effekt krävs mer än en enskild webbundersökning.

För en redaktionell granskning är den viktiga slutsatsen därför inte att allt streamat spelinnehåll ska likställas med spelproblem, utan att exponering och beteende bör följas tillsammans när myndigheter analyserar unga vuxnas spelvanor.

Lootlådor och skin-gambling ligger i en särskild gråzon

Lootlådor och skin-gambling är särskilt intressanta eftersom de kan förekomma i eller omkring dataspel som inte primärt marknadsförs som spel om pengar. Den ekonomiska betydelsen av virtuella föremål, möjligheten att sälja eller byta dem och slumpmomentet kan variera kraftigt mellan olika tjänster.

Spelinspektionens undersökning pekar på ett samband mellan deltagande i sådana aktiviteter och riskabelt spelande. Det är en signal som kan få större betydelse i framtida diskussioner om hur unga möter slumpbaserade mekaniker innan eller parallellt med traditionellt spel om pengar.

Samtidigt bör olika produkter inte klumpas ihop. Alla lootlådor fungerar inte på samma sätt och all handel med virtuella föremål är inte skin-gambling. En seriös analys behöver utgå från den faktiska produkten, hur pengar eller ekonomiskt värde kan föras in och ut och vilka slumpmoment som finns.

Många unga uppger att de möter spelreklam

En annan viktig del av undersökningen gäller marknadsföring. De flesta som svarade uppger enligt Spelinspektionen att de har tagit del av marknadsföring för spel om pengar. Myndigheten skriver också att det är vanligt att unga får direktmarknadsföring från spelbolag trots att de inte är registrerade kunder hos bolagen.

Här finns en viktig begränsning i materialet: undersökningen visar inte om marknadsföringen kom från licensierade eller olicensierade aktörer. Det vore därför fel att använda resultatet som bevis för att svenska licenshavare står bakom all den direktmarknadsföring som deltagarna beskriver.

Skillnaden är viktig på en marknad där svenska konsumenter kan exponeras för både licensierade och olicensierade erbjudanden på nätet. När marknadsföring granskas bör avsändare, licensstatus och kanal dokumenteras separat i stället för att alla annonser räknas som en och samma kategori.

Vad betyder resultaten för svensklicensierade casinon?

Undersökningen ändrar inte i sig reglerna för svenska casinon. Däremot förstärker den betydelsen av de konsumentskydd som redan finns. För operatörer med svensk licens handlar det bland annat om ålderskontroll, omsorgsplikt, spelgränser och möjligheter till avstängning.

Vid onlinecasino ska en spelare också kunna stänga av sig omedelbart i 24 timmar. Den funktionen är separat från det nationella avstängningssystemet Spelpaus. Vi förklarar skillnaden i vår guide om 24 timmars självavstängning på onlinecasino.

För konsumenten är det klokt att kontrollera mer än att en sajt visar en svensk flagga eller svensk text. Licenshavare, webbadress och giltig licens bör verifieras i Spelinspektionens register. Därefter går det att kontrollera hur spelgränser, självavstängning, betalningar, villkor och support faktiskt är utformade. Vår checklista för konsumentskydd före registrering samlar de viktigaste punkterna.

Undersökningen bör följas över tid

En enskild undersökning ger en bild av ett visst läge. Det mest intressanta blir därför hur resultaten utvecklas när samma eller liknande frågor följs över flera år. Om sambanden mellan riskabelt spelande, streaming och gråzonsprodukter återkommer kan det ge ett starkare underlag för framtida konsumentskydd och tillsyn.

Det gäller även marknadsföringen. För att bedöma vilka regler eller åtgärder som fungerar behöver det gå att skilja på licensierade aktörer, olicensierade aktörer, traditionell reklam, direktmarknadsföring och innehåll som når användare via streamers eller andra digitala profiler.

Spelinspektionens nya resultat visar framför allt att unga vuxnas spelande inte kan analyseras isolerat från deras övriga digitala miljö. För gruppen 18–24 år möts onlinecasino, streaming, virtuella föremål och marknadsföring i samma vardag. Det gör tydlig ålderskontroll, fungerande spelansvar och saklig information extra viktiga.

Källa

Huvudkälla: Spelinspektionen – Spelinspektionen har undersökt ungas spelande, publicerad 18 september 2026. Artikeln skiljer uttryckligen mellan vad undersökningen visar och redaktionella slutsatser; samband beskrivs inte som bevisad kausalitet.